Fredshistoria -Digitala utställningar

"From this day to the ending of the World

...we in it shall be remembered

...we band of brothers."

Henry V

-William Shakespeare

"No problems, we fly again"

Kapten Stig von Bayer tjänstgjorde januari-juni 1964 som ställföreträdande chef för räddningsoperationerna av missionärer (JADEX 1) i Kwilu-provinsen och som chef för FN:s sista, i strid aktiva, insatsoperationer STRAWBERRY och STAYPUT inom ramen för ONUC-insatsen i Kongo 1960-1964. Det första räddningsuppdraget gick utan problem, men det andra, tre dagar senare slutade i en dödlig konfrontation mellan FN-soldaterna och Mulele-krigarna. Stig von Bayer beskriver händelsen nedan. 

"I slutet av 1963 spred sig det s k Mulele-upproret hastigt i Kwilu-provisen i Kongo, ett uppror som kom att bestå i mer än 20 år."

"Mulele-krigarna anföll isolerade ANC-posteringar (Kongolesiska nationalarmén), drogade med en blandning av knark och människotestiklar ropandes ”Maj-maj-Mulele”, översatt: dina kulor blir till vatten när dom träffar mig. Vid åsynen av dessa ”odödliga” krigare flydde de flesta arméförband utan att göra nämnvärt motstånd. Samtliga som kunde läsa och skriva dödades sedan saklöst av mulelisterna. Missionsstationer, sjukhus och skolor plundrades och förstördes. FN samlade i alla hast ihop kvarstående helikoptrar (6 st) och 2 enmotoriga Otterplan till Tchikapa under ledning av överstelöjtnant Mayer (Can) dit jag anlände med 2 helikoptrar samt löjtnant Glantz med Otterplanet från Luluabourg morgonen den 24/1 -64. Vi beordrades omedelbart att fara till katolska missionsstationen Kandale för att rädda 3 nunnor. Vid ankomsten till Kandale landade vi nära husen och möttes av intensiv beskjutning med pilar och mynningsladdare, men också av de 3 nunnorna som lämnat missionshuset och kom springande mot oss. Vi tvingades till ett kraftfullt eldöppnande för att hindra Mulele-krigarna från att sticka ner nunnorna med sina spjut. På något sätt fick vi in nunnorna i helikopter nr 2 och kunde återvända helskinnade till Tshikapa, varvid nunnorna omedelbart föll ihop i gråt och förklarade att vi glömt två präster på besök i Kandale samt bad oss åka tillbaka och hämta dem!! Jag frågade ilsket: varför sa ni inte det till oss direkt? Och påpekade att det inte var möjligt att återvända efter vad som hänt. Då grät nunnorna än mer och förklarade att vi var hjärtlösa. En animerad diskussion följde, varefter det beslöts att vi skulle göra ett försök med hela styrkan. Jag fick ”äran” att med Lehmans helikopter gå ner och försöka plocka upp prästerna medans resten av styrkan understödde med eld och handgranater."

"När vi flög in över Kandale besannades mina värsta mardrömmar: Mitt på fotbollsplan utanför missionen stod de två prästerna bundna nakna vid en påle, hela planen full med långa stolpar och nygrävda hål, i bushen runtom gömde sig 100-tals, ja 1000-tals Mulele-krigare!! Vid första anblick verkade allt fullständigt hopplöst, men vid en andra sväng över planen hittade vi en lucka mellan stolpar och hål som verkade räcka för helikoptern. När vi gick in för landning bröt rena helvetet lös, från alla håll stormade Mulele-krigarna fram och formligen översköljde helikoptern med pilar, spjut mm. Prästerna slet sig loss från stolpen och kom springande mot oss nakna med skägget fladdrande, förföljda av en otrolig hord som försökte hugga ner dem. Aldrig trodde jag att det kunde gå så snabbt att tömma 6 magasin ur k-pisten, att så många handgranater kunde kastas från resten av styrkan med så ringa verkan, själv träffades jag av en pil på k-pisten, en giftpil fastnade i marschskon och en pil träffade en nigeriansk FN-soldat bredvid mig. Trots upprepade punkteldar mot bröstet och magen fortsatte flera av de ”odödliga” krigarna att skjuta pil efter pil mot oss. Precis som vi fick ombord prästerna och försökte lätta gled helikoptern ner i en grop, knäckte ena hjulet, jag hann tänka nu är det slut och slet fram FN-pistolen besluten att sista skottet skulle vara för mig själv, då fick Lehman på nytt upp helikoptern i luften och vi kunde återvända till basen."

"Lasse Glantz flygplan som träffats av 17 kulor och fått hål i två tankar fällde de ord som kom att bli styrkans motto: ”No problems, we fly again” med den resterande tanken, till generalen J. A. Dextraze som just anlänt på inspektion och med order om att snarast evakuera ytterligare ett 20-tal missionsstationer!!! Ett uppdrag och redan ett flygplan och en helikopter ur spel…"

I spelaren nedan kan du lyssna på när Stig von Bayer berättar om räddningsaktionen i dokumentären "Kongoveteranerna" från 2014.