(5/5) PIONJÄRERNA

Flera veteraner återger sin tid på Cypern som en intensiv och livsförändrande upplevelse. Flera av de som åkte hade aldrig tidigare varit utomlands, men även för den bereste var äventyret och gemenskapen någonting väldigt speciellt. Sveriges deltagande på Cypern utmärker sig på flera sätt. Det är Sveriges hittills längsta deltagande i en enskild internationell insats, det är den första insatsen som involverade polisens utlandsstyrka och det är den första insatsen där kvinnor hade rätt att delta i militära befattningar. Insatsen speglar utvecklingen i samhället som skedde under sextio, sjuttio och åttio talet men speglar även utvecklingen som har skett inom ramen för fredsbevarande insatser över tid.

Bild 1 (foto: Lars Gustafsson, 1984)

1978 beslutade den svenska riksdagen att göra det möjligt att anställa kvinnor som befäl i Försvarsmakten. Från bataljon 75C, på Cypern från november 1979 till april 1980, var det sålunda möjligt även för kvinnor att tjänstgöra om än endast i ickestridande befattningar så som stabstjänst, sambandstjänst och sjukvårdstjänst. Den kvinnliga närvaron uppleves först som uppseendeväckande och ledde till flera press-, och studiebesök från utomstående vilket störde bataljonens verksamhet. På bilden ser vi en kvinnlig sambandsofficer från bataljon 84C på Camp Victoria i Larnaca.

Bild 2 (foto: Folke Schippel, 1974)

Revelj med hissande av svenska flaggan på vid Camp Carl Gustaf i Famagusta. Det var denna camp som under längst tid var huvudcamp för den svenska FN-kontingenten, från 1964 till 1978. När bataljon 28C anlände till Famagusta etablerades Camp Carl Gustav strax utanför stadsmuren i Famagusta. Campen namngavs efter dåvarande bataljonschefen Carl Gustaf Ståhl och alltså inte, som man lätt kan tro, efter dåvarande kronprins Carl Gustaf.